My Ida Emma

När vi känner oss ensamma söker vi någon eller några som kan skingra ensamheten. Det ensamma hjärtat ropar: "Håll om mig, rör vid mig, tala med mig, se mig!" Men vi upptäcker snart att den som vi väntar ska lyfta bort ensamheten inte kan ge oss det vi längtar efter. Ofta känner den människan sig pressad av våra krav och går sin väg, och där står vi förtvivlade. Så länge vi närmar oss någon utifrån vår ensamhet kan ingen mogen relation utvecklas.
Att på grund av ensamhet klänga sig fast vid en annan är krävande och blir efter en tid destruktivt. Om kärleken ska få en chans måste vi ha mod att skapa utrymme mellan oss, ett så stort avstånd att vi kan dans med varandra.