My Ida Emma

Under Simons predikan idag pratatade han om befrielse, befrielse om att släppa det gamla och släppa på repen du är bunden med. Jag förlät för länge sen de personer som ristade in djupa sår i mitt hjärta, kände att det tar alldeles för mycket energi att vara arg. I och med dopet klippte jag banden med det förflutan och mina missbruk. Så egentligen så mår jag väldigt bra, men det är fortfarande något som inte stämmer. Alla de konsekvenser mitt förflutna gett mig. Jag har svårt att känna kärlek, rädd att bli övergiven och kan inte handskas med människor utan att sår dom. Det är något jag måste lära mig, jobba på, DETTA tar på mina krafter. Det är inget man lär sig över en dag och kommer troligen förfölja mig hela livet, om jag tillåter det, vilket jag så klart inte kommer göra, jag ska jobba stenhårt för att känna mig älskad (jag har kommit så långt att jag vet att det finns ett fåtal som faktiskt kan älska en sån som mig), för att känna att jag aldrig kommer bli ensam att det alltid kommer finnas nån kvar och jag ska jobba ännu hårdare för att inte såra andra, det kanske läter lätt men om spydigheter är det enda man hört är det de enda man känner till. Så jag ber er att inte ta åt er av mina tråkiga kommertarer eller idiotiska ord, jag mer inget illa jag lovar, ta inte åt er. 



När jag sedan var på väg hem tänkte jag på hur otroligt lyckligt lottad jag är, vart jag än befinner mig har jag någon att prata med, vad jag än känner har jag nån att prata med, hur jag än mår har jag någon att prata med, jag går aldrig någonsin ensam, det finns någon som följer med varje steg, varje andetag, varje sekund. Vem skulle göra allt detta om Han inte älskade mig. Tack för att Du älskar mig och att jag alltid kan Lita på att Du finns där för mig när jag behöver Dig.

Åh så dum jag är, mitt huvud fungerar inte över huvetaget alltså... åh va arg jag blir...

Ork är något jag saknar just nu. Har kommit in i en vinterdepression, det är kallt konstant, har frusit varje dag hela dagen i flera veckor nu. Jag har världens tryck över bröstet som tynger ner mig. Det är typiskt, när jag äntligen har kommit igång med mitt liv så händer detta. Jag kan varken äta, sova eller koncentrera mig längre vilket gör att jag går ner i vikt igen och halkar efter i skolan mer och mer. Jag orkar inte må så här det tar för mycke av den energi jag inte har. Jag ligger i sängen hela tiden och tänker, tänker på saker jag borde göra men inte orkar och det får mig bara att må sämre. Men jag har hittat ett uppryckningsverktyg, lovsång. När ingen är hemma ljuder alla det olika prisningar genom mina datorhögtalare. Det kan vara skönt ibland, om jag ändå kounde ta med mig spotify vart jag än går. Nu har jag oxå fått megapanik över studenten. Att gå sista året på gymnasiet är ingen barnlek. Jag är 8 veckor försenad med min kavaj, har inte börjat på korsetten som snart ska vara klar och sen utöver det så har jag mitt projektarbete som ska vara klart om två månader, jag har en halv av tre klänningar klar och endast en modell. Jag har aldrig fått så dåliga betyg som jag får nu. Min inre värld faller samman. Då kan man ju tänka att det är ju snart över. Den 11 juni går jag ut som klar student, men sen då?? Jag ska söka lite ströjobb här och var men tänk om jag inte får nått. Ja hur ska detta sluta, jag hoppas att jag kommer leva lycklig i alla mina dar.


 

Sitter hemma hos Lovisa och dricker upp det som blev över av vinet igår (alkofritt). Kvällen igår var väl inte riktigt som vi tänkt oss direkt. Vi var jättetaggade och sen blev det bara pannkaka av allt ihop vid slutet. Jag tror vi hade lite för höga förhoppningar som ingen riktgt kunde uppfylla, förhoppningar om Borås.

Kvällen började bra med god mat (trots att det kanske blev lite bränt) med Terese och Lovisa sen när folket började strömma in sakta men säkert kom festen igång, den blev väl helt okej men det var inte roligt att vara nykter band onyktert folk. 

När vi sen sku gå ut så till att börja med så höll tårna på att lossna bokstavligt talat, vi hade bestämmt oss för att gå in till stan, i högklackat i nån dm snö, jag hade såå ont. När vi då kom in var det inte många man kände igen, bara den snygga bartendern som förgyllde min kväll. Vi dansade och roade oss men hela tiden var det en massa idioter som sku emellan och fatta aldrig vinken. Det var den mest idiotfyllda vkäll jag haft där kan jag då säga.

Vi gick lite innan dom stängde och tog en taxi till lägenheten, taxikillen även han stötte på oss, men han va åtminstonne ingen idiot. Vi plockade undan lite, tog en resorb och la oss i sängen, småprtatde lite innan vi slummra in.

Så nu när jag sett vad alkohol kan göra med en människa så tror jag inte att jag kommer få några som helst problem att hålla mig nykter i förtsättningen. Jag blir rädd när jag tänker på vad den kan ha gjort med mig tidigare gånger. Nä hojja, de kommer dröjja en bra stund innan jag går ut igen.

 

Imorrn blire klassfest hos finflossa Lovisa nästan hela klassen kommer, har verkligen längtat efter denna klassfest, vi hade väl en liten i Borås men detta kommer klå allt. Detta kommer bli min första alkoholfria fest sen jag fyllde 18 och jag har laddat stort, alkoholfria cider, alkoholfritt vin och sen en massa groggvirke jag ska köpa imorrn för att göra massa goda alkofria drinkar. Jag tror faktiskt jag kommer klara detta, så länge ingen är dum nog att spetsa nått för mig för har jag väl fått i mig alkohol kan ja inte sluta så hoppas alla sköter sig.

Jag och Lovisa har varit taggade hela veckan har planerat allt i minsta detaj. Vi ska och pimpa håret en aning imorrn med lite slingor, jag bli kul att bli ljusare igen. Hon ska göra bål och vi ka som jag nämde tidigare köpa virka så vi kan exprimentera ihop lite drinkar. Vi ska ha fett kul om du fattar vad jag menar:P

Och det bästa av allt. Vi är med på V.I.P listan på nattliv sen. Autografer kan jag skriva senare;)

Nu blir det sängen, ska upp tidigt imorrn, vissa har ju skola tidigt på morron. Swen blir det ju en sen kväll/natt så gäller att få sin skönhetssömn. Sover kanske på Lovisas soffa oxå imorrn om jag får ro.

  

...hos Dig är jag underbar, hos Dig har jag allt, där vågar jag stanna kvar.